Hur fungerar bergvärme?

Så fungerar bergvärme

Bergvärme är en form av lagrad solenergi, så kallad markenergi. Det finns överallt – i luften, på jorden, i vattnet och i berggrunden. Populariteten för geotermisk värme har ökat stadigt de senaste åren, eftersom geotermisk energi är en miljövänlig energikälla och dessutom är konkurrenskraftig prissatt.

Bergvärme samlar energi från berggrunden

Precis som kylskåp använder bergvärmepumpar köldmedier som växlar mellan flytande och evaporativa. Bergvärmepumpen är kopplad till en kollektorslang som samlar energi i berggrunden, där temperaturen håller sig på en jämn nivå under hela året. Inuti uppsamlingsslangen finns en vätska som kallas saltlake. Vätskan i slangen kan också kallas uppsamlingsvätska, saltlösning eller frostskyddsmedel, men det är likadant. Saltlake är vanligtvis en blandning av 60 % vatten och 30 % etanol. Etanol har en låg fryspunkt vilket gör att även om temperaturen i slangen är under noll så fryser inte saltlaken. Tidigare har användningen av andra typer av blandningar påverkat ozonskiktet och växthuseffekten. Etanol produceras vanligtvis från grödor som majs och vete. Det påverkar fortfarande miljön eftersom jordbruksmaskiner drivs av fossila bränslen, men i händelse av ett utsläpp kommer etanol inte att ha samma negativa påverkan på grundvattnet som tidigare alternativ.

Inuti värmepumpen

Den kalla köldbäraren leds in i värmepumpens förångare och värms upp. Den varma köldbäraren värmer värmepumpens köldmedium, vilket gör att det avdunstar. Köldmediet har en lägre kokpunkt, vilket innebär att det avdunstar vid en relativt låg temperatur.

Gasen skickas till kompressorn, där köldmediet komprimeras och dess temperatur höjs ytterligare. Köldmediet fortsätter genom värmepumpen och hamnar i kondensorn. Den varma luften här värmer upp vattnet i värmesystemet, som sedan pumpas till det vattenbaserade värmesystemet, radiatorer eller golvvärme.

När vattnet passerar genom värmesystemet återgår det till värmepumpen. Samtidigt genereras ny värme där då köldbäraren kontinuerligt cirkuleras mellan berggrunden och värmepumpen. På så sätt kan värme strömma in i det vattenburna värmesystemet stabilt.

Varför borra så djupt för att få bergvärme? För att få ut energin i berggrunden behöver ett 50-200 meter djupt hål borras i berggrunden. Beroende på avståndet till berget kan det vara ett djupare hål. Avståndet mellan ytan och berggrunden ska isoleras med så kallade genomföringar. Det betyder att om det går djupt ner i berggrunden brukar det stenvarma borrpriset vara mycket högt. Höljet behöver svetsas ihop och sänkas ner i borrhålet, vilket tar tid och ökar arbetskostnaderna. Vill du få hjälp med bergvärmepump i emmaboda, kontakta theacold!